Här kan du läsa en del av allt som kan vara värt att veta om
Nyckelharpsfolket.
__________________________________________________________________________________________________
Så här ser det ut nu:
Nyckelharpsfolket är ett glatt spelgäng från trakterna runt
Perstorp men vilka är vi då? Här kommer en liten
presentation av oss från den yngste till den äldste.
Erika Eriksson, vår fiolspelare och junior som är den som
har mest musikalisk utbildning av oss. Hon har spelat på
kommunala musikskolan i 10 år med bland annat Patrik som
lärare. På gymnasiet hade hon musikinriktning med fiolen som
huvudinstrument. När Erika inte spelar fiol är hon
oftast glad och hennes skratt är det ingen som glömmer
Före
detta punkrockaren Anders Berling är vår nästa medlem, han
är den som sist kom med i gänget. Hos oss spelar han ståfela,
banjo och gitarr dessutom är han inspelningstekniker på våra
skivor. Några av oss funderade lite när punkrockaren Anders
skulle började spela med oss men nu är det ingen som
funderar längre. Anders platsar i gänget, för fäller man en
sådan kommentar som han sa till Annika under en pågående
spelning i Tyskland hösten 02 som ”det har är bland det
roligaste jag gjort” så är det inga problem.
Vår spelledare Patrik Dahlin kommer här näst. Han började
sin musikaliska bana vid åtta års ålder med fiolspel på
kommunala musikskolan. När han fyllde 16 tyckte han det
räckte med fiolspelandet och byggde sig en harpa och spelade
lite i ett år men som 17-åring fick det vara nog ! Polarna,
hårdrock och fester lockade mer och nyckelharpan lades på
hyllan. Men åren gick och som 25-åring stadgade han sig och
tog upp spelandet igen och det är vi övriga i
Nyckelharpsfolket glada för. Han musikaliska förmåga
imponerar inte bara på oss utan även på våran publik. På
begäran blir det både klassiska bitar och hårdrock, han
spelar det mesta på sin harpa. Patrik vi beundrar dig.
På nästa steg i ålderstrappan har vi Annika Bäcke som kommer
från Falun men som bott i Skåne sedan –93. Sin nyckelharpa
fick hon som 12-åring och spelade även hon på kommunala
musikskolan. När gymnasiestudierna var avslutade, avslutades
spelandet och harpan lades på hyllan. Efter flytten till
Skåne fick hon höra av sin folkdansande man att det var
några som spelade harpa och på den vägen har det fortsatt.
Maria som e nyast hamnar nog här nånstans.
Gunilla Klang som nästan fick skavsår i öronen vid sina
första kontakter med folkmusik, Bert tog nämligen med henne
på ett otal spelmansstämmor i mitten av 70-talet när de var
nykära. Hennes öron vande sig och idag både lyssnar hon och
spelar gärna. Gunilla är också glad för gamla visor och hon
ser till att det blir en och annan sång när vi är ute och
spelar, klämmer Bert i för mycket eller drar en fräckis så
rynkar hon dock på näsan.
Bert Klang vår ålderman är full av hyss och fula visor. Han
spelar och sjunger av hjärtans lust men när det gäller våra
pengar då är han mycket försiktig. Bert är den som har
tillgång till flest harpor hemma, fyra av dom har han byggt
själv men den femte är den som det är bäst Klang i nämligen
hans fru Gunilla.
Som exempel på tidigare spelningar kan vi bl.a. nämna:
Sommaren 2001 var vi på Irland och spelade.
Hösten 2002 åkte vi till Neckartailfingen i Tyskland.
Spelmansstämmor i hela landet besöker vi ofta, där hämtar vi
kraft o inspiration.
__________________________________________________________________________________________________
Och så här började det
hela:
Hösten 1984 träffades Bert,Sigfrid och Patrik i central
skolans slöjdsal för första gången. Det var mycket hår och
skägg på den tiden... Där i slöjdsalen växte deras första
nyckelharpor fram under ledning av Hans Ahlenbring. Ett år
senare var harporna färdiga, de träffades några gånger för
att spela. Patrik hade fel ålder och lade harpan på hyllan.
Bert däremot som under hela sitt liv dansat folkdans
startade Hagsta'stämman tillsammans med sin fru Gunilla
hemma på deras gård. Åren gick och stämman låg på is några
år. Vintern 1993 träffade Patrik sin blivande harpa Camilla
och i samma veva plockade han ner sin andra harpa från
hyllan, dammade av den och satte igång att spela. Efter att
ha varit på spelmansstämma uppe i sina hemtrakter på Reva
sommaren 1994 och träffat ett gäng nyckelharpspelmän i från
Järfälla, blev han så begeistrad av instrumentets
fantastiska kraftfulla men samtidigt så sköna ljud att han
bestämde sig att något måste göras.
Patriks svärfar Janne som är gammal snickare var mycket
fascinerad av instrumentet och var mycket sugen på att själv
bygga en. Så Patrik tog kontakt med Sigfrid som hade mycket
fina snickarlokaler och visst gick det bra att vara där.
Peter blev också intresserad att vara med, sen kom Bert och
Jan-Erik (Patriks far) med av bara farten. Grunden började
läggas till blivande nyckelharpsfolket.
Efter många koppar kaffe och svordomar stod de nya harporna
färdiga augusti 1995. September träffades Peter, Patrik,
Sigfrid, Bert och Gunilla första gången för att spela
tillsammans. Detta blev starten för ett långt och seglivat "äktenskap"som
håller än idag.
Annika spelade lite harpa till husbehov och fick nys om att
det fanns ett nystartat harpgäng i Hagstad genom folkdansen.
Hon styrde genast kosan till Hagstad och anslöt ett par
veckor efter starten. Givetvis kände vi att vi ville skaka
liv i den avsomnade stämman. Så Första juni-96 fick
Hagsta'stämman nytt liv, enda skillnaden var att nu höll den
till på Arthur Lundkvist gården, samt att Bert och Gunilla
slapp att ensamma arrangera allting.
Första stämman bekostade vi med egna medel, men sedan dess
har alla våra spelningar gjort att vi aldrig mer behövt
lägga en krona av våra egna pengar. Spelpengarna går även
till våra utlandsturnéer och inspelning av skivor allt för
att sprida den svenska folkmusiktraditionen vidare till
kommande generationer och andra länder.
Ingegerd hade varit en flitig besökare på våra stämmor och
inför stämman -99 frågade vi henne om hon inte ville vara
med att lira lite med oss. Svaret blev positivt hon började
kort efter stämman. Det blev verkligen ett lyft för oss,
efter att enbart bestått av harpor började det att svänga
lite mer om vår musik.
Erika en av Patriks fiolelever hade utvecklats till en
riktig spelkvinna och blev även hon tillfrågad om hon inte
var sugen på att spela med oss. Hon står även för många av
andrastämmorna.
December 2000 var det dags för vår första skivinspelning, vi
var alla spända av förväntan på det som skulle ske. Vi hade
övat ihop ett knippe bra låtar som vi spelade in i
Oderljunga kyrka. Inspelningstekniker var Anders Berling. Vi
frågade om han kunde lägga på lite bas på någon av låtarna
och det gjorde han gärna. Tydligen hände något där för den
gamla punkrockaren började att tycka om låtarna, och undrade
om vi hade behov av en basist? Basistjavisst, sa vi. Men
elbas funkade ju inte för vi kör ju alltid unplugged, så
Anders ordnade en riktig ståfela. Efter det började det att
svänga ännu mer. Så nu verkar det som att vi har hittat vår
rätta uppsättning.
Det har ju hänt lite sedan 2000 också och det ska fyllas på
här.
Under åren har nyckelharpsfolket haft många medlemmar som
kommit och gått. Sigfrid, Inger, Anita, Tony, Ebbe, Magda,
Carina, Per-Arne, Peter Lantz och Ingegerd är alla gamla
medlemmar som har varit med och spelat i nyckelharpsfolket.
Dessa träffar vi lite då och då på stämmor runt om i Sverige
och vi spelar fortfarande gärna tillsammans.
|